På senare tid har frågor om ras, rasism och rasifiering blivit en del av
det offentliga samtalet. En bakomliggande orsak är att Sverige sett till
befolkningssammansättningen numera är ett av västvärldens mest
heterogena och multirasiala länder. I relation till denna demografiska
förändring har olika uttryck för nationalism och rasism blivit alltmer
synliga och högljudda. Den populistiska högerns åberopande och
vitalisering av olika rasistiska tankefigurer och föreställningar har
brutit in i det offentliga samtalet och fått realpolitisk betydelse.
Samtidigt har frågor om ras länge varit känsliga och kontroversiella i
Sverige. Även inom forskarvärlden har ras länge varit omgärdat av
tystnad men på senare år har denna tystnad börjat brytas. Det är denna
utveckling som föreliggande antologi vill bidra till.

Antologin består av tre delar, som vardera innehåller fyra bidrag. Den
första delen, med rubriken ”Historiska perspektiv på rasforskning och
rastänkande”, består av artiklar som behandlar rastänkandets historia.

I den andra delen, ”Myndigheter och institutioner”, hittas bidrag som
behandlar rasism i relation till myndighetsutövning inom bland annat
akademin, teatervärlden och socialtjänsten.

Den tredje och sista delen bär namnet ”Svenskhet” och behandlar olika
föreställningar om svenskhet i relation till frågor om inkludering och
exkludering, majoritet och minoritet, och medborgarskap och vithet.
Denna antologi har tillkommit inom ramen för det nationella nätverket
för svensk ras- och vithetsforskning som verkade mellan 2013-18. I
antologin hittas artiklar författade av Jonathan Adams, Linnéa Bruno,
Leila Brännström, Magnus Dahlstedt, Yael Feiler, Erik Hansson, Cordelia
Hess, Tobias Hübinette, Sabina Ivenäs, Carolina Jonsson Malm, Catrin
Lundström, Paula Mählck, Sayaka Osanami Törngren och Andréaz Wasniowski.